14/2-10

Hej hej!
Idag är det alla <3's dag. En riktigt onödig dag egentligen. Visserligen kan det väl vara mysigt om man har någon att dela dagen med, men jag har faktiskt aldrig i hela mitt liv haft någon att dela denna dagen med. Förutom familj å vänner då kanske, men det är ju inte det som denna dagen handlar om.

Men, ja, ja! Just nu känner jag bara att känslor å tankar krockar med varandra hela tiden så jag håller på att bli knäpp på riktigt. Det känns inte alls bra å jag har bara lust att lägga mig ner å sova hela dagen. Hatar dessa dagar då jag inte riktigt vet hur jag skall hantera allting! Jag vet inte om det är ångest eller om det är tankar. Jag vet inte ens hur det känns att ha ångest.
Vad är ångest?

Sitter förresten hemma hos Selma nu. Har varit här sen igår och det är faktiskt riktigt skönt att komma hemifrån lite. Slippa att bara sitta hemma och Selma kanske kan hjälpa mig att komma upp imorgon bitti. Det hade jag tyckt om för jag vill verkligen klara av skolan nu. Jag vill ha en utbildning och jag vill kunna presentera mig och säga: Hejsan, mitt namn är Jennifer ........ och är inte USK (undersköterska). Jag vill kunna jobba senare och jag vill kunna jobba med det som jag älskar att jobba med, jo nämligen att hjälpa andra människor. Känner verkligen att det är min passion i livet och skall det med behöva tas ifrån mig? Det är ju så mycket annat i livet som har tagits ifrån mig och jag vill inte att ännu en sak skall göra det! Jag vill kunna leva mitt liv, levande.

Just nu känner jag mig inte särskilt levande. Min mage krånglar som vanligt och jag är så trött på det. Känns precis som om tarmen krampar. Måste nog verkligen söka upp detta. Men, samtidigt som jag är rädd för att de skall hitta något, så är jag rädd att de inte skall hitta något så att de inte kan hjälpa mig. Jag vill ju inte ha det såhär. Jag vill ju må bra och älska livet.
Känna att det är värt att stiga upp på morgonen och vara GLAD att jag faktiskt lever ännu en dag.

Shit, nu blev det ett långt blogginlägg. Men ni får läsa så mycket ni orkar antar jag. :P

Ha det så bra
Kramar!